ElitlagetNoterat

Dramatisk söndagsutflykt till Kävlinge med A-laget

By 10 februari, 2020 No Comments

Elliott såg till att alla väskor kom med.

Avresa 9.45 från Falkhallen, var beskedet från Stålis. Klockan närmade sig kvart i 10, men var fanns An Shu? Hade han glömt? Eller fått förhinder? Då ringde telefonen hos Stålis: – Ni måste hämta mig på McDonald’s! Det fanns ju inte en enda parkeringsplats i hela centrum, så jag har parkerat vid McDonald’s!

Det stämde, till viss del. I Falkhallen hade en stor ungdomsturnering i volleyboll just dragit igång, och varje deltagare tycktes ha genererat minst tre bilar. Föräldrar som skjutsat och mor- och farföräldrar som skulle vara åskådare. Än en gång aktualiserades problemet med alldeles för få parkeringsplatser i närheten av Falkhallen!

An Shu hämtades upp, stelfrusen i vinden och duggregnet. Stormen Ciara skulle göra oss sällskap hela dagen… Elliot såg till att alla väskor kom med och när minibussen från Hyrbilsdepån började rulla somnade Alex och Padasak. Stålis skötte värmereglagen och redan i höjd med Slöinge hade An Shu tinat upp.

I Korsbackahallen fick An Shu ett fantastiskt mottagande. Flera säsonger i Kävlinges tröja har gjort honom enormt populär i västra Skåne. Han fick till och med erbjudande att byta om i Kävlinges omklädningsrum: – För oss är du alltid kävlingespelare, sa Bengt Israelsson.

Bengt Israelsson hälsade välkommen i Korsbackahallen.

Därefter berättade Bengt att Kävlinge fått ett mycket sent återbud kantat av dramatik. Deras holländske spelare Tromer hade precis ringt återbud, då han blivit sjuk under förmiddagen. Ersättare hade jagats och Tobias Svensson, vanligtvis i klubbens lag i division 4, hade lovat ställa upp. Heder åt spelare med hjärta för sin klubb! Om Tobias inte ställt upp, hade Kävlinge förlorat på wo.

Pastasallad med kyckling smakade förträffligt.

Medan Kävlinges spelarjakt pågick, satt våra spelare på läktaren och åt lunch. Christina hade skickat med pastasallad med kyckling. – Jättegott, men jag vågar inte äta upp hela portionen. Jag ska ju orka spela också! sa Alex.

Uppvärmningen gick bra. FBTK-spelarna hade sällskap av ett antal handbollspelare i 10-årsåldern. Det pågick nämligen nämligen en stor turnering i en angränsande hall. Huruvida det rörde sig om handboll eller tävling i löpning med boll och gälla skrik, var emellanåt lite svårt att få kläm på.

Under uppvärmningen skrev våra spelare autografer. De ska sedan skickas till Fredrik Lundberg i Gislaved. Fredrik är ett stort fan av Falkenbergs BTK. – Idag spelar vi för Fredrik, sa spelarna.

Så kom matchen igång. Kirill Shvets servade lurigt men mot An Shus pennskaft hade han inga motdrag. Alex förlorade en mycket jämn och blåsig(!) match mot Magnus Molin. Blåsig? Ciara visade sig kunna tränga in genom ett friskluftsinsläpp i hallen och ställde till problem, då bollen plötsligt blåste iväg i sidled. Därefter vann en smått generad Padasak enkelt mot Tobias Svensson.

Alex, på det bortre bordet, blåstes på seger mot Magnus Molin.

Mitt under matcherna blev det ett enormt liv ovanför läktaren. – Han tog pengalådan! ropade en av Kävlinges funktionärer. Han tog pengalådan! En ung man i nedre tonåren flydde med ett kassaskrin under armen. Den gamle FN-soldaten Bengt Israelsson lyckades genskjuta tjuven och var nära att fånga in honom. – Ta fast tjuven! skrek Bengt när ynglingen försvann ut genom entrédörren. Av en ren händelse var en helgledig polisman på väg in genom samma dörr. Han hörde Bengts rop, tog upp jakten och kunde efter en kort språngmarsch gripa tonåringen utanför den intilliggande Korsbackakyrkan. Dramatik och tragik i sorglig förening. Varför väljer en tonåring att stjäla ett kassaskrin från en bordtennisklubb på orten där han bor? Man kan bara hoppas att han får hjälp att få ordning på sitt liv!

I mötet mellan Pingisligans två äldsta spelare drog Magnus Molin det längsta strået. – När han var yngre vann jag alltid över honom, kommenterade An Shu. Samtidigt tog Padasak sig an Kirill Shvets. Shvets fortsatte med sina besvärliga servar, men Padasak ossade i särklass högst och vann. Sedan avslutade Alex mot Tobias Svensson och FBTK hade tagit en mycket värdefull trepoängare.

En nöjd spelartrupp kunde därmed påbörja hemresan. Mörkret föll, så även ösregnet, även om det verkade regna horisontellt i stormen. Spelarna märkte inget av vare sig väder eller vind. Padasak somnade längst bak i bussen, medan övriga med stor inlevelse på sina telefoner följde den dramatiska matchen mellan Söderhamn och Munkedal. Några tittade på livebilder, medan andra nöjde sig med resultatrapportering. Detta ledde till många dråpliga diskussioner, då det skilde upp till 15 sekunder mellan de olika rapporterna. – Hos mig leder han! – Hos mig är det lika! Det slutade i alla fall med att Söderhamn vann, och ett litet hopp om en chans till slutspel tändes hos FBTK-spelarna.

Efter intag av fett och socker på McDonald’s i Landskrona, fortsatte hemresan i sällskap med ovädret Ciara. Någon konstaterade att det hade gått mycket fortare om de åkt med en polsk eller bulgarisk långtradare…

Mätta och belåtna tackade laget nej till ballonger på McDonald’s i Landskrona.